Jump to content Jump to navigation Jump to search

Replacewithtranslations
Global
Replacewithtranslations
Albania
Replacewithtranslations
Brazil
Replacewithtranslations
Chile
Replacewithtranslations
France
Replacewithtranslations
Germany
Replacewithtranslations
India
Replacewithtranslations
Ireland
Replacewithtranslations
Netherlands
Replacewithtranslations
Norway
Replacewithtranslations
Peru
Replacewithtranslations
Spain
Replacewithtranslations
Sweden
Replacewithtranslations
Turkey
Replacewithtranslations
Turkey
Replacewithtranslations
United Kingdom
Replacewithtranslations
United States
Bjurfors övre från ovan
Foto: Statkraft

Så påverkas livet i älven av korttidsreglering

29 May, 2020

Korttidsreglering sätter den naturliga flödesregimen ur spel och det påverkar livet i och kring älven på olika sätt. Men hur kan älven regleras för att minimera påverkan och vilka åtgärder bör göras för att förena miljönyttan med värdefull elproduktion? Det undersöker just nu forskare vid Umeå Universitet i projektet ”Eko-peaking”, finansierat av Energiforsk där även Statkraft och andra kraftbolag deltar.

En oreglerad älv har en så kallad ”naturlig hydrologi” och ”naturlig flödesregim”. Det betyder att till exempel Vindelälven, som är en av Sveriges fyra oreglerade älvar, har en jättestor vårflod medan det är lägre flöden i älven under sommarmånaderna. I den naturliga flödesregimen blir det översvämning under vårfloden eftersom flöde och vattenstånd följs åt. När en älv regleras sparas ofta vårfloden i stora magasin för att kunna användas till elproduktion under andra tider, till exempel under vintern. Då sätts de naturliga flödena ur spel. Resultatet blir omvända flöden; det är lite vatten i älven under vårfloden eftersom den sparas i magasinen för senare användning. Det här blir utmanande för fisken och andra arter som lever i och kring älven då deras livscykel är anpassade till den naturliga flödesregimen sedan 1000-tals år.

”Lägg sedan på ytterligare en dimension: Korttidsregleringen som gör att vattenstånd och flöden ändras mycket fort. Vårt projekt, Eko-peaking, handlar om just korttidsregleringen. Vi undersöker vad som händer i älven när man korttidsreglerar och vi ser på det i relation till flöde och vattenstånd och vad det innebär för processer som vattenhastigheter”, säger Åsa Widén, doktorand vid Umeå Universitet och en av de ansvariga för studien. Hon förklarar vidare:

”Uppströms i ett kraftverk, när du startar turbinerna, ökar vattenhastigheten men vattenståndet sjunker. Fiskyngel känner att vattenhastigheten ökar, de är biologiskt anpassade till att det då också kommer mer vatten. Då simmar de instinktivt mot land för att inte driva iväg. Men i den reglerade även sjunker vattenståndet och då strandar ynglet i stället. Vi vrider och vänder på de här begreppen och studerar vad som händer”.

Mätutrustning i Lagan, Ljungan och Umeälven
Forskarna har placerat ut mätutrustning ute i älvarna Lagan, Ljungan och Umeälven där Statkraft och andra kraftbolag har många kraftverk. Projektet Eko-peaking finansieras av Energiforsk och löper under 2020 och 2021och kommer att resultera i en vetenskaplig artikel.

”Det är av stor vikt för oss vattenkraftsproducenter att öka våra kunskaper om korttidsregleringen, i synnerhet mot bakgrund av den nationella planen som ska implementeras. Vi måste klargöra vilka åtgärder som är bäst ur miljöhänsyn och vilken påverkan de har på ett kraftverks eller en älvs förmåga att bidra till reglering. Det optimala är att hitta lösningar som är bra för miljön men inte påverkar reglerförmågan”, säger Angela Odelberg, miljöansvarig på Statkraft.

Korttidsregleringen har beskrivits som problematiskt eftersom det är så stora vattenskillnader på så kort tid i älven och det är svårt för fisken, men även insekter och växter, att anpassa sig.

”Vi måste undersöka det här området mer och det är centralt att ha en praktisk nytta med forskningen. Vi ska hitta åtgärder för så små produktionsförluster som möjligt men med så stor miljönytta som möjligt. Forskningen ska vara tillämpbar, då blir den mer meningsfull”, säger hon.

För frågor om Statkrafts del i projektet, kontakta Angela Odelberg, miljöansvarig på Statkraft, angela.odelberg@statkraft.com.