Statkraft: Klimatförändringarna banar väg för vätgasen
Grön vätgas görs av el och vatten, de två beståndsdelar som Statkrafts verksamhet vilar på. Därför är den gröna vätgasen extra intressant för bolaget som de senaste åren skalat upp sina satsningar. Men det som driver på behovet av en ökad användning är egentligen klimatförändringarna, enligt Per Rosenqvist, ansvarig för Statkrafts vätgassatsningar.
- Klimatförändringarna går så fort nu så vi måste satsa på vätgasen som en av flera lösningar på hur utsläppen kan minska. Vätgasen lyfts av EU upp som en viktig del i framtidens, förnybara, energisystem och det banar vägen för en ökad användning även här i Norden, säger Per Rosenqvist.
Han ser en rad affärsmöjligheter inom vätgasen där själva affärs-caset är kopplat till energimarknaden, Statkrafts hemarena. Sverige ska nå målet om 100 procent förnybar elproduktion per 2040. Det betyder en kraftig utbyggnad av förnybara elproduktionskällor, som till exempel vindkraft. Vindkraften är volatil och ställer stora krav både på elnäten och på ökade lagringsmöjligheter i elsystemet. Vätgasen är en viktig komponent då den kan lagras som elenergi under perioder då ett elöverskott råder, den kan sedan konverteras till el som sedan kan användas vid ökande behov och efterfrågan.
"Vätgasen kan göra en märkbar skillnad rent klimatmässigt. Den kan exempelvis ersätta fossila bränslen i olika produktions- och uppvärmningsprocesser"
Statkrafts vätgassatsningar handlar om i huvudsak två områden:
1) Elektrifiering av industriella processer inom stål- och metallindustrin och kemisk industri.
- Här kan vätgasen göra en märkbar skillnad rent klimatmässigt. Den kan exempelvis ersätta fossila bränslen i olika produktions- och uppvärmningsprocesser, säger Per Rosenqvist.
Statkraft samarbetar i olika projekt med Celsa med att ersätta fossila bränslen med vätgas i uppvärmningsprocessen av stålet.
Vidare utreder Statkraft möjligheten att ersätta fossilt fartygsbränsle med vätgas. I Norge pågår arbete med att framställa grön etanol eller grön ammoniak som har goda egenskaper som bränsle. I kemi-industrin används stora mängder ammoniak som idag framställs med hjälp av fossil naturgas men som lika gärna kan framställas med hjälp av vätgas.
Inom matvaruindustrin skulle exempelvis fiskodlingar också kunna använda vätgas och syrgas i sin matproduktion. För matkonservering har vätgasen en central roll att spela framåt. Konservering av mat görs nämligen genom att allt syre kan tas bort med vätgas.
2) Elektrifiering av transporter.
När det gäller elektrifieringen av transportsektorn är det ett stort, och betydande, område för att minska koldioxidutsläppen. Inom området finns stora möjligheter för en ökad användning av vätgas. Statkraft har inlett ett samarbetsprojekt med Inlandsbanan som innebär att i stället för att elektrifiera banan med elkontaktledningar, utreds möjligheterna att i stället konvertera Inlandsbanans dieseldrivna lok till vätgasdrift. Satsningen omfattar ett pilotprojekt under 2020 – 2022. Även i Gävle hamn är Statkraft med och undersöker möjligheterna att sätta upp elektrolysör och tankställe för tunga transporter och fartyg.
Nordic Hydrogen Corridor
Statkraft är också involverade i Nordic Hydrogen Corridor, ett EU-finansierat projekt för att bygga upp tankstationer för vätgas runt om i Sverige. För Nordens del ska de ligga i en ”triangel” mellan Oslo-Köpenhamn-Stockholm. Statkraft är med som tilltänkt producent av vätgas i projektet, enligt Per Rosenqvist.
Statkraft planerar att fortsätta utvidga satsningarna på vätgasen. Störst fokus ligger framåt på transportsektorn och fordonsindustrin där bolaget ingått en rad olika samarbeten. Målet är att stötta utbyggnaden av vätgasinfrastrukturen och öka användningen i Sverige. Elen har ju en avgörande roll för vätgasen och el - det är Statkraft duktiga på att producera.
- Baserat på de här samarbetena får vi besluta framåt vilken roll vi som företag kan ta, avslutar Per Rosenqvist.