Klimatförändringarna och vattenkraften – ny forskning
”Vi är ekologiska visionärer inom reglerade vattendrag”. Orden kommer från Åsa Widén, doktorand vid Umeå Universitet som just nu tillsammans med Statkraft utreder hur framtidens klimatförändringar påverkar den svenska vattenkraftsproduktionen. Syftet med forskningsinsatsen är att få insikter i hur vattenkraftsproduktionen ska optimeras framåt baserat på den här nya kunskapen om klimatförändringarnas påverkan.
Klimatförändringens effekter på vattenkraften har blivit alltmer aktuell i takt med att lagkraven på vattenkraften i Sverige har ökat där balansen mellan den värdefulla produktionen av förnybar energi och värnandet av naturvärden och biologiska mångfald måste beaktas. Då gäller det ju att göra rätt åtgärder som får bäst effekt. Det är svårt om man inte har några modeller för framtida scenarier att luta sig emot.
Därför har Statkraft, tillsammans med Åsa Widén och hennes forskargrupp på avdelningen ”Ekologi, miljö och geovetenskap” börjat utreda olika modeller för hur klimatförändringarna kan se ut framåt, fram till 2040. Blir det högre eller lägre flöden, hur kommer nederbördsmängderna att påverkas och hur påverkar detta i sin tur vattendragen och kraftverken? Och kanske allra viktigast: hur ska vi köra vattenkraftverken för att optimera produktionen och miljönyttan mot bakgrund av klimatförändringarna?
”För Statkrafts del är projektet ett sätt att förbereda organisationen för den nationella planen och ändring av villkor enligt miljöbalken”, säger Angela Odelberg, miljöansvarig på Statkraft. Hon tillägger att det också ger en möjlighet att förbättra modellerna för körning av kraftverken i Lagan, Ljungan och Umeälven.
”Vi måste konstruera åtgärder som även fungerar i framtiden. Det som funkade 1960 är inte lika intressant längre, trots det bygger mycket fortfarande på gamla modeller. När vi planerar åtgärder borde vi inkludera framtida hydrologi men det görs sällan idag. Varför se på historiska data, det som funkade förr behöver ju inte funka nu och i framtiden?”, säger Åsa Widén.
Rent praktiskt, testar Åsa Widén och hennes grupp olika miljöåtgärder kopplade till flöden och ekologisk reglering av kraftverken. De använder sig av olika scenarier där de kör kraftverket olika jämfört med traditionell körning och ser vad effekterna blir och vilka miljönyttor som uppnås på systemnivå.
Historiska data inte användbara längre – måste till nya data
Hon och hennes forskargrupp på Umeå Universitet arbetar utifrån frågeställningen ”Om vi ser på åtgärder och det som varit: hur effektiva blir de åtgärderna? Kommer de att fungera lika bra i framtidens klimat som i ett historiskt klimat?”
”Det kan ju vara så att vissa åtgärder fungerar lika bra men det kan också bli så att det blir för mycket, för lite vatten eller att andra processer förändras t.ex temperatur, så att de inte fungerar alls. Det är många parametrar som påverkar och vår uppgift är att undersöka hur blir det här egentligen? Är dagens åtgärder användbara i framtidens klimat?”, säger Åsa Widén.
Bakgrunden till själva forskningsprojektet är att det idag saknas kunskaper om dagens åtgärder faktiskt kommer att fungera framåt. Projektet löper under året och några resultat är inte framme ännu utan blir klara först mot slutet av 2020.
Projektet undersöker Statkrafts kraftverk och deras påverkan i älvarna Lagan, Ljungan och Umeälv då dessa älvar är reglerade på liknande sätt med liknande funktionalitet i kraftverken. Dessutom ligger de på helt olika ställen i landet och ger därmed en heltäckande bild över landet och de eventuella förändringar som det geografiska läget kan ge.
”Vi får acceptera att framtidens klimatförändringar ger oss andra ekologier”, säger Åsa Widén.
Just nu väntar vattenkraftsbranschen fortfarande på implementeringen av den nationella planen som ska skänka viss vägledning. I väntan på den arbetar Åsa Widéns grupp vidare och kommer helt säkert att presentera värdefulla resultat i slutet av året.