En allt snabbare omställning växer fram globalt, även i Europa, där sol- och vindkraft för första gången överträffar kol och gas. Kontinenten sätter nya rekord för utbyggnad av vind- och solenergi.  

I ett försenat scenario förutspås att den förnybara tillväxten, trots geopolitiska spänningar och konflikter, fortsätter att öka, även om den globala uppvärmningen är på väg mot 2,4 grader.

Samtidigt som kapaciteten ökar kommer kostnaderna för viktig grön teknik att fortsätta sjunka i genomsnitt med 25 procent för solenergi, 20 procent för landbaserad vindkraft och 5 procent för havsbaserad vindkraft från idag till 2030. Det påskyndar övergången till nettonollutsläpp.

Förnybara energikällor (RES) kommer att nå 87 procent av EU:s elmix 2050. Globalt kommer efterfrågan på kol snart att gå in i en strukturell nedgång, medan efterfrågan på olja och gas når en topp runt 2030 eller tidigare i alla scenarier.

Elförbrukningen i EU kommer att öka med mer än 200 procent fram till 2050, eftersom att elektrifieringen av transporter, byggnader och industri minskar utsläppen och blir alltmer konkurrenskraftig. Samtidigt minskar den totala energianvändningen i Green Transition-scenariet även när ekonomin ökar.

Snabbare utsläppsminskningar i slutanvändarsektorerna förblir en stor utmaning, och nästan 60 procent av de återstående koldioxidutsläppen kommer från industri, byggnader och transporter.

• Byggnader: Elektrifiering är den viktigaste lösningen för att minska utsläppen, tillsammans med energieffektivitet och beteendeförändringar. Trots att värmepumpar är nästan konkurrenskraftiga i pris går omvandlingen av värmesystemet långsamt.
  
  
• Transport: Personbilar går över till eldrift. El som drivmedel ökar från 2 procent till 70 procent i transportsektorn, medan oljeandelen minskar från mer än 90 procent till under 2 procent i vårt europeiska Green Transition-scenario fram till 2050.
   
• Bransch: Elanvändningen ökar i alla scenarier. De sista utsläppen är kostsamma, svåra och kräver nya lösningar och politiska insatser för att förverkligas.
  
  
• Omställning av tung industri: Utsläppsminskningar inom långdistanstransporter och vissa industrier (stål, cement, kemikalier) är fortfarande särskilt utmanande. Dessa sektorer behöver en blandning av lösningar och fler politiska åtgärder.

Flera nya teknologier förväntas spela en allt viktigare roll i energiomställningen, särskilt för svårreducerade industrier. Detta inkluderar vätgas, biogas, avskiljning och lagring av koldioxid samt koldioxidupptag.

Övergången till mer väderberoende energisystem är en utmaning, men en hanterbar sådan. Det kräver en parallell utbyggnad av många flexibla lösningar, som batterier, flexibel vattenkraft, smart och flexibel efterfrågan och hög sammanlänkning mellan olika marknader.