Statkrafts historia

Statkrafts historia har ett nära samröre med utvecklingen av norsk vattenkraft. Statkraft grundades som eget bolag 1992, men historien om kraftverken och verksamheten börjar i slutet av 1800-talet, när utbyggnaden av vattenkraften startade.

Den kortfattade översikt som följer nedan inleds med en beskrivning av tiden fram till 1992 och handlar om utbyggnad, statlig förvaltning och lagstadgad reglering. Därefter börjar historien om företaget Statkraft; om hur styrelsen och ledningen har utvecklat bolaget.

1895 Norska staten köper sin första fors 1895 för att leverera kraft till Setesdalsbanan. Priset var 23 245 norska kronor.

1907 Norefallen köps och man inleder en period (1907–1920) med många fler fallköp.

1918 Det halvfärdiga Glomfjord Kraftverk köps och kan sättas i drift 1920.

1921 Norges Vattendrags- och Energiverk (NVE) etableras och får ansvaret för utbyggnad och drift av Statens kraftverk.

1922 Hakavik Kraftverk sätts i drift.

1928 Nore Kraftverk sätts i drift, med kraftledningar till Slagen i Tønsberg och Smestad i Oslo.

1945 Det halvfärdiga Mår Kraftverk tas över från Nordisk Lettmetall och kan sättas i drift 1948.

1946 Man övertar påbörjade Aura Kraftverk.

1947 Tre viktiga åtgärder inleder Statkrafts roll i efterkrigstidens kraftutbyggnad:

  • Norsk Hydro bygger en ammoniakfabrik i Glomfjord, vilket leder till full utbyggnad av Glomfjord Kraftverk.
  • Beslut fattas om Aura Kraftverk gällande allmän försörjning i Mitt-Norge.
  • Beslut fattas om Nedre Røssåga Kraftverk för Järnverket och allmän försörjning på Helgeland.

1951 Beslut fattas om Aluminiumverket på Sunndalsøra med kraft från Aura Kraftverk, där beslut om full utbyggnad fattas.

1955 Beslut fattas om Innset Kraftverk gällande allmän försörjning i Troms och norra Nordland. Beslut fattas att staten ska ha monopol på export och import av elektricitet.

1956 Beslut fattas om Tokke Kraftverk. Beslut fattas om Aluminiumverket i Mosjøen, som drivs med kraft från Røssåga. Beslut fattas om standardkontrakt med kraft från Røssåga. Beslut fattas om standardkontrakt för elintensiv industri: 50 års kontraktstid med enbart delvis indexreglering.

1959 Stor politisk satsning på ny elintensiv industri. Detta resulterar bland annat i tre nya aluminiumverk (Husnes, Karmøy och Lista).

1960 Direktoratet för Statkraftverken upprättas som en del av NVE.

1963 Nya standardkontrakt för kraftintensiv industri: Högre baspris, 40 års kontraktstid och fortfarande enbart delvis indexreglering.

1970 Koncession till Norges största vattenkraftsprojekt Sira-Kvina, där Statkraft är en stor samägare.

1973 Beslut fattas om Grytten Kraftverk (Mardøla). Beslut om Skyddsplan 1. Senare fattas beslut om ytterligare skyddsplaner och förslag på nr 5 framläggs 2004. Beslut fattas om Sima Kraftverk (Eidfjord Nord).

1974 Beslut fattas om utbyggnad av Ulla-Førre.

1976 Skagerrakkabeln sätts i drift. Avtal med Elsam.

1978 Beslut om Alta Kraftverk, vilket innebär många oroligheter under de följande åren.

1984 Beslut om Jostedal Kraftverk som det sista i den ursprungliga stora Breheimenplanen. Det första var Leirdøla Kraftverk 1974. Stryn skyddades senare när Jostedalsbreen blev nationalpark.

1986 Statkraftverken skiljs ut som självständiga förvaltningsbolag under Olje- och Energidepartementet (OED).

1987 Beslut fattas om Svartisen Kraftverk (Stor-Glomfjord), Beiarn, Bjøllåga och Melfjord. Anläggningsarbeten sätt dock enbart igång för Svartisen Kraftverk.

1991 Statlig proposition nr. 104: ”Det statliga bolaget får anledning att omförhandla villkoren i alla sina kontrakt på affärsmässiga grunder”. Energilagen träder i kraft. Målet är ”... mer rationell drift och flexibel kraftutvinning”.

1992 Statkraftverken delas och två statliga bolag bildas. Kraftproduktionen läggs till Statkraft SF, överföringsnätet till Statnett SF. Statlig proposition nr. 100: ”Statkraft ska drivas som ett kommersiellt bolag, men ha ansvar för de kontrakt som ålagts i Stortinget.”

1993 Statkraft Anlegg AS och Statkraft Engineering AS skiljs ut som helägda dotterbolag. Företaget medverkar i utbyggnadsprojekt i Nepal och Laos, samt köper Finmark Energi.

1994 Utväxlingsavtal med nederländska SEP och Preussen Elektra kring nya sjökablar. Man ingår ett nytt avtal med Elsam samt Etablerar Naturkraft AS tillsammans med Statoil och Hydro, med sikte på att etablera produktion av gaskraft.

1996 Blir samägare i Sydkraft och Oslo Energi Produksjon. Nord Pool bildas.

1997 Kraftverksbeskattningen revideras och läggs om. Ingår ett långsiktigt kraftavtal med Norsk Hydro och Norske Skog.

1998 Öppnar handelskontor i Nederländerna.

1999 Blir samägare i BKK och Scanenergi. Handelskontoret i Düsseldorf bildas. Statlig proposition nr. 52: Hyresavtalen förlängs och industrikontrakten fasas ut.

2000 Säljer anläggning till NCC och köper aktier i Vestfold Kraft, Skiensfjordens kommunala kraftbolag och HEAS. Jens Stoltenberg: ”De stora vattenkraftsprojektens tid är över.” Stortinget fattar beslut om 50 procent utbyte för 2001 och kommande år.

2001 Statkraft tillförs nytt eget kapital på 6 miljarder kronor. Kraftutväxlingsavtalen med E.ON avvecklas. Statkraft övertar en tredjedel av Baltic Cable. Byggandet av Smøla vindpark startar. Statkraft köper hela TEV och aktier i Agder Energi.

2002 Ägarandelen i Sydkraft ökar till 44,6 procent. St.meld. nr. 22: Regeringen varslar om en omorganisation av Statkraft till aktiebolag. Konkurrensverket förelägger om försäljning av E-CO, HEAS och TEV eller motsvarande produktionskapacitet. Statkraft Norfund Power Invest (SNPI) upprättas. Småkraft etableras. Statsgarantin för statliga bolag tas bort.

2003 Statkraft tillförs nytt eget kapital på 4 miljarder norska kronor (styrelsen bad ursprungligen om 12 miljarder norska kronor). Statkraft Grøner säljs till SWECO.

2004 Den 1 oktober omorganiseras Statkrafts verksamhet från statligt bolag till aktiebolag och koncernen Statkraft AS grundas. Öppnar Hitra vindpark.

2005 Beslutar om att bygga gaskraftverk i Tyskland (Herdecke) i samarbete med det tyska energibolaget Mark-E., och Knapsack utanför Köln. Övertar 24 vattenkraftverk i Sverige och Finland från E.ON Sverige.

2006 Öppnar Kjøllefjord Vindpark. Öppnar kontor i London och i Sofia. Statkraft är involverade i nio vindkraftsprojekt i Storbritannien.

2007 Öppnar tre nya kontor i Serbien, Rumänien och Albanien. Utbyggnaden av tre gaskraftverk färdigställs i Knapsack (100 procent ägarandel), i Herdecke i Tyskland (50 procent) samt i Kårstø i Norge(50 procent). Tecknar samarbetsavtal med SCA om elhandel, vindkraft och vattenkraft.

2008 Den 24 juli undertecknade Statkraft och E.ON slutligen ett avtal om byteshandel till ett värde av motsvarande 44 miljarder kronor. Vid årsskiftet övertog Statkraft totalt 63 kraft- och fjärrvärmeverk i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Avtalet gjorde Statkraft till den fjärde största kraftproducenten i Sverige, fördubblade produktionskapaciteten i Tyskland och ger också ett starkt fotfäste i Storbritannien. Statkraft inledde uppförandet av världens första saltkraftprototyp och etablerade ett gemensamt bolag för utveckling av tidvattenkraft i Nordirland. Statkraft och GreenPower fick koncession för att bygga och driva Carraig Gheal Wind Farm på skotska västkusten. Parken kommer att bestå av upp till 20 vindkraftverk med en total installerad effekt på 60 MW – vilket räcker för att förse 32 000 skotska hushåll med ren, förnybar energi.