Hur fungerar saltkraft?
När man för in färskvatten och saltvatten på varsin sida om ett membran uppstår fenomenet osmos som gör att färskvattnet dras genom membranet över till saltvattensidan. Membranet släpper bara igenom vattnet medan saltet stoppas. Därmed uppstår ett tryck på saltvattensidan som vi kan använda för att driva en turbin. Trycket är på 12 bar, motsvarande en fors på 120 meter.

Vilka är fördelarna med saltkraft?
Saltkraft är en förnybar, miljövänlig energikälla. Saltkraftverk skulle i princip kunna byggas överallt där färskvatten rinner ut i havet. Produktionen kan ske fortlöpande oberoende av väder och vind.

Vilka är de viktigaste delarna i ett saltkraftverk?
Utöver membranet, som är själva hjärtat i anläggningen, krävs en turbin för att producera el men även pumpar och rör som transporterar runt vattnet i anläggningen. Det finns också ett vattenreningsverk (för att motverka igensatta/skadade membran) och en tvättanläggning för membran.

Hur stor är produktionspotentialen?
Enligt våra beräkningar har saltkraft en global potential på 1600-1700 TWh årligen, motsvarande 50 procent av dagens kraftproduktion inom EU. Potentialen i Europa ligger på cirka 180 TWh och i Norge på 12 TWh.

Varför har Statkraft valt att satsa på saltkraft?
Därför att det ligger i linje med vår vision om att tillgodose världens behov av renare energi. Vi kan också dra nytta av vår hundraåriga erfarenhet av användning av älvvatten och turbiner för kraftproduktion.

Är anläggningen i Tofte i Hurum kommun världens första saltkraftprototyp?
Det är första gången som någon producerar el genom att blanda färskvatten och saltvatten.

Hur är prototypen uppbyggd?
Prototypen består av membran, rör, reningsverk, tryckväxlare och en turbin. Anläggningen är modulbaserad och består av 66 tryckrör med rullat membran på insidan. Prototypen i Tofte har totalt 2 000 kvadratmeter membran, tillverkat av cellulosaacetat.

Vad har membranet för effekt?
Det vi ska testa nu har en effekt på under 1 watt per kvadratmeter men vi siktar på att installera membran på 2-3 watt när vi kört anläggningen ett tag. Målet är att komma upp i 5 watt.

Hur mycket el kommer prototypen att producera?
Den är dimensionerad för 10 kW men till en början kommer den att ligga på 2-4 kW, vilket räcker för att köra en kaffebryggare.

Är prototypen ansluten till elnätet?
Detta är ett stort laboratorium som gör av med mer el än det producerar. Men det vi producerar levereras till Hurum Energiverks nät.

När kommer Statkraft att bygga ett fullskaligt saltkraftverk?
Prototypen kommer att köras i 2-3 år, nästa fas är en pilotanläggning på 1-2 MW, innan vi eventuellt bygger en anläggning i full skala. Ambitionen är att kunna bygga ett fullskaligt saltkraftverk år 2015.

Vad krävs för att bygga ett fullskaligt kraftverk?
Först och främst måste membranen bli bättre. Dessutom måste vi kunna överföra trycket till turbinen utan att för mycket av energin förbrukas i systemet. Membranens kapacitet måste öka till uppemot 5 watt per kvadratmeter.

Hur skulle ett fullskaligt kraftverk se ut?
Ett kraftverk i samma storleksordning som ett fotbollsstadion kommer att kunna ha en kapacitet på 25 MW, vilket kräver fem miljoner kvadratmeter membran. Anläggningen kommer att kunna producera 166 GWh el per år, motsvarande förbrukningen för 30 000 europeiska hushåll.

Hur mycket vatten krävs för en fullskalig anläggning?
För att uppnå en effekt på 1 MW måste en kubikmeter färskvatten (per sekund) blandas med två kubikmeter saltvatten vid ett tryck på 12 bar. För en typisk norsk anläggning på 25 MW skulle det krävas 25 kubikmeter färskvatten och 50 kubikmeter saltvatten per sekund. Eftersom tekniken är baserad på moduler kan kraftverket skalas upp eller ned beroende på resurstillgång.

Var i Norge kan det vara aktuellt att bygga saltkraftverk?
Överallt där färskvatten rinner ut i havet. Gärna i närheten av konsumenter/kraftnät. Mest aktuellt är det i Vestlandet och norröver längs kusten där vattnet i älvarna ofta är mycket rent.

Var i världen är förutsättningarna för att producera saltkraft bäst?
Överallt i världen där tillgången på både färsk- och saltvatten är riklig. På norra halvklotet är i synnerhet Skandinavien, Ryssland och Kanada intressanta alternativ tack vare sina betydande vattenresurser. Motsvarande resurser finns även i Sydamerika och Afrika.

Hur uppstod idén om att utveckla saltkraft?
Den framlidne amerikanske professorn Sidney Loeb kom under tidigt 1970-tal på idén att använda membran för avsaltning. Han upptäckte då att en liknande process skulle kunna användas för att generera kraft, dvs. saltkraft. På den tiden var priserna på elkraft emellertid för låga för att någon skulle vilja investera i att utveckla tekniken. Forskarna doktor Thor Thorsen och doktor Torleif Holt vid norska tekniska forskningsinstitutet SINTEF, kom sedermera att börja forska om saltkraft. Thorsen och Holt kom i kontakt med Statkraft 1996. Därefter började utvecklingen fram till den punkt där vi befinner oss idag.